Sågverket

Året var 1764, då Erik Bergvik från Nyland i Nätra socken byggde en finbladig såg med två ramar i Brynge. Timmer från inåt landet flottades på Nätraån till sågen i Brynge, och det färdigsågade virket kördes med häst och vagn ut till hamnen i Näske för utskeppning.

Bryngesågen
Bryngesågen anlagd 1764. På denna plats sedan 1842. Foto: Werner Wångström.

När den byggdes så låg sågen ursprungligen på södra sidan av ån en bit längre uppströms, omkring där bron ligger idag. I början av 1800-talet flyttades sågen till sin nuvarande plats på norra sidan av ån, där den ännu idag är bevarad.

Sprängningsarbete i Bryngeströmmen. Foto: E. L. Vesterlund 1910-tal.
Sprängningsarbete i Bryngeströmmen. Foto: E. L. Vesterlund 1910-tal.

I sågen sågades virke för avsalu fram till år 1867, då den utkonkurrerades av den nya ångsågen i Köpmanholmen. Därefter användes sågen främst för husbehovssågning, men fortsatt med relativt stor produktion. Sågen sköttes av sågställaren, som med familj bodde i arbetarbostaden på södra sidan Nätraån, där den fortfarande finns kvar. Sågen användes sista gången 1923, då man också sågade bjälkarna till dammluckorna för kraftverksbygget i Brynge. Året efter färdigställdes kraftverket.

Sågens interiör med den finbladiga sågen med två ramar

Sågen finns bevarad i originalskick och ger en fantastisk möjlighet att se vår tidigaste industrihistoria – ett ursprung till dagens skogsindustrin i Ångermanland.

Passa även på att titta närmre på växterna på slåtterängen framför sågen. Där växer backnejlika och låsbräknar. Backnejlikan är numera rätt sällsynt hos oss häruppe och växer på magra ängsmarker och dikesrenar. Den är vacker med sin intensivt rosa färg.

Låsbräknar är små ormbunkar som fortfarande ser ut som när dinosauriernas vandrade på jorden. Månlåsbräken är den vanligaste låsbräkenarten. Den känns igen på bladflikarnas halvmåne- eller yxliknande form och på sin oftast friskt gröna färg. Topplåsbräcken är en nordlig art som känns igen på sin brett triangulära och oskaftade bladskiva som sitter tätt under sporaxet. Bladflikarna är ganska spetsiga. Rutlåsbräken är en sydlig och sällsynt art. Sågtunet i Brynge är den enda plats den finns på i Ångermanland. Bra kännetecken på rutlåsbräken är dess lite blågröna färg, bladskivans form och dess tydliga skaft. Bladflikarna är ofta tydligt rundade.