Idag ligger smedjan i skogsbrynet nedanför sågen, tidigare låg smedjan på andra sidan Nätraälven. Det är oklart om det är samma smedja som flyttats eller om den är byggd senare. Det är dock klart att det här är en av väldigt få bevarade smedjor i Örnsköldsviks kommun som är knuten till områdets industrialisering.
Smedjan användes bland annat för sågens behov. Det kan tänkas att smedjan gjorde mindre smiderier som till exempel beslag, gångjärn, krokar, grepar, släggor, yxor, hackor, hästskor, kilar, sågblad och spik. Sådant verksamheterna och byborna hade behov av.
Smedjan ägdes under en tid av flottningsföreningen vars uppgift var att frakta timret från skogen till sågen. De hade också hand om skötseln i älvarna så att timret obehindrat kunde ta sig fram. Arbetet med flottningen krävde redskap som tillverkades i smedjan.
På 1960-talet upphörde flottningsverksamheten och all inredning togs bort, men smedjan är idag återskapad och drivs av Brynge Kulturförening, vars medlemmar då och då åter tänder upp ässjan och låter ljudet från hammarslagen ringa över kulturområdet.
